Nedläggningen av Värtaverket: Bra för Stockholm, bra för världen

Dagens Nyheters Stockholmsdel har två dagar i rad uppmärksammat att den nya rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus avser att lägga ner kolkraftverket i Värtan senast år 2020 (se även här). Bra tycker jag! Den som läser artiklarna kan dock få intrycket att det mest är en symbolhandling – förvisso dyrt men utan egentlig klimatpåverkan. Men det är som tur är inte fallet.

Det korta svaret

är att ingen annan enskild åtgärd kan minska Stockholms koldioxidutsläpp så mycket som en nedläggning av Värtaverket. Kolkraftverket står för närmare en tredjedel av Stockholms utsläpp, och Fortums framtidsplaner, uppdragna tillsammans med det förra högerstyret, var att släppa ut 500 000 ton koldioxid varje år mellan 2016 och 2030. Alltså även efter att det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket KVV8 tas i drift 2016, och som gör att Stockholm klarar fjärrvärmen i stort sett utan kol och olja.

Om det nya styret lyckas med målsättningen att börja minska utsläppen redan från 2016 och fasa ut kolkraften helt till 2020 kommer alltså över fem miljoner ton koldioxid att sparas. Det är väldigt mycket! Det skulle dessutom få positiva återverkningar i omvärlden och göra Stockholm till ett sant klimatföredöme. Svårare än så är det inte.

Det långa svaret

är att det förstås också finns en del komplikationer, och det är dessa som DN har fokuserat på. Men även på de svårare frågorna finns det bra svar. De kräver bara en längre utvikning.

I DN:s första artikel står det så här:

Det finns också minst två miljöproblem med att stänga kolkraften. Det ena är att ersättningen för den elektricitet som nu produceras i kolkraftvärmeverket till stora delar kommer att produceras i ineffektiva kraftverk där 70 procent av energin kyls bort. Det blir därför ingen omedelbar klimatvinst. Det andra är att Stockholms fjärrvärme kalla vinterdagar kommer att komma delvis från oljeeldade pannor.

Det första problemet bygger på väldigt lösa antaganden. Det nya bioeldade kraftvärmeverket KVV8 kommer från 2016 att ersätta den el och värme som produceras i kolkraftverket KVV6, så någon omedelbar utsläppsökning kommer inte alls att behöva ske. Men om man vill krångla till saken kan man hävda att marknaden för elektricitet har blivit europeisk. Om Fortum fortsatte att producera el i KVV6 även efter 2016, så skulle den elen kanske kunna exporteras till länder som annars skulle ha använt ÄNNU sämre kolkraftverk – så kallade kondensverk som inte tar tillvara värmen.

Men detta är ett teoretiskt resonemang som bygger på många lösa antaganden som inte alls nödvändigtvis stämmer. Det är långt ifrån säkert att ett kolkraftverk i t ex Tyskland stängs till följd av att Fortum kan sälja motsvarande mängd el. Mer sannolikt är att ett gaskraftverk – med betydligt bättre miljöegenskaper än Värtaverket – stängs, eftersom kol  är billigare än gas. Eller så stängs ingenting utan marknaden anpassar sig i stället till det ökade utbudet genom en prissänkning. I så fall bidrar Fortum alltså till sänkta elpriser och höjda utsläpp. Eller så beslutar sig EU någon gång mellan nu och 2020 för att göra det enda rimliga – att helt fasa ut kolkraften. Då var det bra att vi i Stockholm var lite förutseende. Poängen är att osäkerheterna i den här typen av beräkningar är väldigt stora. Vad vi vet är att om vi stänger Värtaverket 2020 i stället för 2030 så sparar vi över fem miljoner ton koldioxid, och det är väldigt, väldigt viktigt.

I rättvisans namn bör det också sägas att samma typ av uträkningar kan göras på den S-Mp-regeringens beslut att prisa bort kärnkraften. Tänk om elproduktionen i två hela kärnkraftverk förutsätts tas över av polska brunkolsverk – då kan vi tala om en negativ klimateffekt av gigantiska proportioner. Det är faktiskt ett mer relevant exempel än fallet Värtaverket.

Det andra problemet i citatet ovan uppfattar jag som missvisande. Även idag används oljespetspannor för att klara efterfrågetopparna under kyliga vinterdagar. Jag kan inte se att det behovet skulle öka av att koleldade KVV6 byts ut mot biobränsleeldade KVV8. Dessa pannor är ett problem som Fortum och den nya majoriteten behöver ta sig an: att successivt byta ut även dessa pannor mot sådana som drivs av förnybara bränslen. Men det är ett annat problem.

I DN:s andra artikel lyfts en annan problematik upp redan i rubriken. Experten: Bra för Stockholm, utan effekt för världen. Experten är Naturskyddsföreningens f d trafikexpert Magnus Nilsson som nu undersöker EU:s utsläppshandel. Han välkomnar en nedläggning av Värtaverket men på ett motsägelsefullt sätt.

Det minskar utsläppen i Stockholm och det är bra, men betyder ingenting för de totala utsläppen …  Det som avgör hur stora koldioxidutsläppen blir är hur många utsläppsrätter EU delar ut, antingen gratis eller via auktioner. Stängs kolkraftvärmeverket i Värtan betyder det bara att Fortum kommer att använda de utsläppsrätter man fått för att öka utsläppen vid någon annan anläggning de äger eller till att sälja dem. Utsläppen blir varken högre eller lägre

Nilssons scenario är tänkbart, kanske till och med troligt, men inte alls så säkert som DN-artikeln ger intryck av. Resonemanget haltar på ett par punkter.

För det första. Nedläggningen ska ske 2020, och om hur EU:s utsläppshandel ser ut 2020-talet vet vi föga. Det finns en del inriktningsbeslut för åren 2021-2028, bland annat om ett prisgolv på utsläppsrätter vilket vore bra eftersom det håller uppe omvandlingstrycket, men det är alldeles för tidigt att dra säkra slutsatser. Kanske har reglerna ändrats så att ambitiösa länder, kommuner eller företag som går före i omställningen belönas genom att de utsläppskrediter som skulle tillfalla dem annars skrotas utan ekonomisk förlust? Kanske har EU krympt bubblan så pass mycket att utsläpp från alla kolkraftverk blir ekonomisk olönsamma? Eller tvärtom: Kanske fungerar handeln så illa att priserna på utsläppkrediter sjunkit och ingen efterfrågan finns? I alla dessa scenarier bryts kopplingen mellan minskning här och ökning där. Kanske finns inte utsläppshandeln kvar över huvud taget – den dras onekligen med en del allvarliga problem och är ifrågasatt. Med andra ord är det alldeles för tidigt att dra några slutsatser om hur EU:s utsläppshandel kommer att fungera efter 2020. Det är bara spekulationer. Att en tidigarelagd nedläggning av Värtaverket sparar stora utsläpp här är däremot säkert.

För det andra. Jag är själv ingen större anhängare av utsläppshandelssystem bland annat eftersom de – vilket vi nu alltså bevittnar – bidrar till att passivisera lokala, och till och med nationella, omställningsambitioner. Det bör alltså stå klart att alla ansträngningar för att minska utsläppen i den europeiska handlande sektorn lider av samma Magnus nilssonska dilemma. Det gäller Spaniens solcellssatsningar, Danmarks vindkraftsutbyggnad, Tysklands Energiewende, Storbritanniens koldioxidbudget, osv. Det gäller företag som fasar ut utsläpp. Det kommer snart att gälla flyget, inklusive alla privatpersoner som avstår från att flyga, och då riskerar att få höra att det ändå inte spelar någon roll för de totala utsläppen.

Är det överhuvudtaget meningsfullt att uppmuntra länder, företag och personer att ta ledningen i klimatomställningen? Ja, för vad som saknas i de teoretiska modellerna är den politiska dynamik som skapas under omställningsarbetet. När klimatåtgärder vidtas för att minska utsläppen sätter det ett politiskt tryck på EU att också minska utsläppsbubblan. Annars kommer priserna att falla (det har ju redan hänt flera gånger) och då förlorar systemet legitimitet. Det är av rädsla för att systemet ska braka ihop som kommissionen då och då föreslår annullering av utsläppsrätter eller en krympt bubbla. Teorin stämmer därför inte alltid med den politiska praktiken. Det är viktigt att gå före. Av moraliska skäl, för att inte ge efter för hopplösheten. Men också rent konkret i dagens EU. Utsläppsminskningar sätter tryck på EU att sänka utsläppstaken.

Därför är rubriken i DN möjligen felaktig. Den borde ha lytt: Bra för Stockholm, bra för världen.

Advertisements

7 thoughts on “Nedläggningen av Värtaverket: Bra för Stockholm, bra för världen

  1. Bra grejer! Eftersom KVV6 mest producerar värme finns det ingen större exporteffekt. Annars håller det vad jag kan se.

    En knepigare grej är om vi ser biomassan som en given, begränsad storhet. Då blir frågan var biomassan till nya KVV8 kommer ifrån, eller snarare: var hade den använts annars? I sista ledet: Ökar världens kolbindningstakt för att Stockholm höjer efterfrågan på biomassa?

    En konkret risk knutet till det är också att vi knyter upp för mycket av biomassan till kraftvärmeverk, på ett sätt som kommer göra det svårare att hitta biomassa till det fossilberoende som är svårast att elektrifiera.

    Ska vi planera långsiktigt tror jag att vi vill elektrifiera vämen, men det är ju en riktning vi måste ta på nationell nivå. Gissningsvis är det ytterligare en bit dyrare med el, även med värmepumpar. Dessutom är det ju ett vinterproblem: de kolbaserade bränslena har ju fördelen att de kan lagras tills de behövs, medan ny elproduktion spottar ur sig (minst) lika mycket på sommaren som på vintern.

  2. Det är ju ett kombinerat kraftvärmeverk och det är elen Fortum vill exportera. Kanske kan man räkna ut en klimateffekt för biomassa som inte används optimalt och därmed ökar utsläppen någon annanstans i ekonomin. Men mig veterligen finns inga sådana beräkningar, dessutom skulle det vara väldigt komplex.

    Men i princip tror jag att du har rätt i att vi inte ska förlita oss på biomassa för uppvärmning mer än vi redan gör. Nu är redan ett gigantiskt biokraftvärmeverk är under uppförande i Värtahamnen, och det ska förstås användas. Men eventuell ytterligare kapacitet för fjärrvärmenätet i Stockholm bör nog, så långt det är möjligt, bygga på förnybar el som driver värmepumpar samt solfångare.

  3. Tack för kommentarer till mina synpunkter på beslutet att avveckla kolet i Värtan några år tidigare än planerat. För att förstå varför detta beslut faktiskt inte påverkar koldioxidutslppen inom EU det allra minsta dugg hänvisar jag till min rapport “Uppdatera klimatpolitiken” ( http://www.arenaide.se/files/2014/12/Rapport_klimatdebatten141202_link2.pdf ).
    Ngra dagar innan ni skrev er kommentar enades dessutom EU-ledarna om att minska det antal usläppsrätter som kommer att utfärdas inom utsläppshandeln från 2013 från 58 till 49 miljarder, dvs med 9 miljarder ton. Det är inte fel att tidigarelägga utfasningen av kolet i Värtan, men att se till att Fortum skrotar de gratis utsläppsrätter företaget får inom utsläppshandeln vore ett mycket säkrare och billigare sätt att begränsa koldioxidutsläppen.

    • Detta är en viktig och inte helt enkel fråga, men jag skulle vilja koka ner den till följande: Bör Sverige agera utifrån vad som är optimalt under EU:s klimatpolitik, trots att den av allt att döma inte kommer att rädda klimatet – eller bör Sverige agera utifrån vad som kan rädda klimatet, trots att det förmodligen inte kommer att vara det mest optimala utifrån EU:s nuvarande klimatpolitik?

      Du tycks utgå ifrån att EU:s klimatpolitik är vägen framåt, och då är det kanske bättre att annullera utsläppsrätter än att vidta handfasta åtgärder för att minska utsläppen, som att faktiskt stänga ner kolkraftverk. Problemet är att inga seriösa klimatforskare tror att EU:s målsättningar räcker för att undvika katastrofal klimatförändring. EU vill minska utsläppen med 30 % till 2030, medan Johan Rockström vid SEI och Kevin Anderson vid Tyndall Centre och många andra toppforskare säger att de industrialiserade länderna behöver ha blivit i stort sett fossilfria till 2030. Gapet mellan EU:s nuvarande mål och vetenskapens prognoser om vad som krävs för att undvika katastrofal klimatförändring är absurt stor. Detta är ett gigantiskt problem, som inte blir mindre av att samma gap är ännu större i andra delar av världen, som i USA och Kina.

      Jag hoppas och förutsätter att regeringarna i såväl EU som USA och Kina tvingas inse detta, och att deras målsättningar därmed kommer att revideras. I det läget är det rimligen oerhört mycket mer värdefullt att ha gjort en konkret energiomställning, från kol till biobränslen, än att ha annullerat utsläppsrätter som ändå kommer att ha blivit värdelösa.

      • Att slopa kolet i Värtan leder inte till att utsläppen inom EU blir mindre, att tro något annat är att hänge sig åt illusioner. Det är inte fel att sluta elda kol i Värtan, men vill man att utsläppen så fort det går ska minska (och det vill vi väl båda?) är det avgörande att ntalet tillgängliga utsläppsrätter inom EU minskas, inte var inom EU utsläppsrätterna utnyttjas.
        För jag pröva en annan variant på samma fråga: Med utgångspunkt från nuvarande EU-lagstiftning: Hur anser du att koldioxidutsläppen inom EU påverkas av om vi behåller, bygger ut eller avvecklar kärnkraften inom Unionen?

      • I min bloggpost hävdar jag att en stängning av Värtan visst kan leda till minskade utsläpp i EU, men visst finns det osäkerheter. Men det är även osäkert att annullera utsläppsrätter. Det kostar pengar för den enskilde och kommer därför knappast att göras i tillräcklig grad. Bubblan borde i stället givetvis minskas genom politiska beslut, annars klarar vi inte tvågradersmålet. Och sker det blir de enskildas annulleringsansträngningar förgäves. Bättre då, upprepar jag, att satsa pengar på konkret omställning. Tycker jag. Men det är som sagt en inte helt enkel fråga och jag förstår ditt resonemang.

        Strikt utifrån EU-lagen ska ju andelen kärnkraft inom kraftsektorn inte påverka utsläppen om totalmängden redan är förhandsbestämd, däremot skulle det sannolikt sänka priset på utsläppsrätter ytterligare. Men så finns förstås allehanda komplikationer…

  4. Att spå är vanskligt, särskilt om framtiden.
    Jag resonerar utifrån gällande lagstiftning och har som utgångspunkt att lagstiftningen (liksom EU-ledarnas beslut i oktober) kommer att genomföras. Och i så fall leder en stängning av kolet i Värtan inte till lägre utsläpp.
    Man kan naturligtvis resonera som så att om gratistilldelningen till svensk fjärrvärme skrotas och/eller om svenska skattebetalare ges avdragsrätt för inköp och skrotande av utsläppsrätter så kommer detta att leda till att priset på utsläppsrätter stiger, vilket gör att EU-ledarna blir nervösa och skjuter på framtida krympningar av utsläppsbubblan. Liksom man på motsvarande sätt kan hävda att om Fortum slutar elda kol i Värtan så sjunker priset på utsläppsrätter vilket ger EU-ledarna modet att krympa bubblan snabbare än eljest. Etc, etc. (Man kan också tänka sig att ett slopande av kolet i Värtan leder till aningen lägre kolpris, vilket leder till ökad koleldning i Kina…)
    Men allt detta är ju bara spekulationer. Vi kan inte veta vad vare sig den ena eller den andra åtgärden långsiktigt leder till utan tvingas agera utifrån den begränsade kunskap vi har.
    Och då vill jag påstå att i det kortare perspektivet – fem-tio år – så vet vi att ett skrotande av Fortums gratistilldelning (allt annat lika) innebär att EUs utsläppsbubbla krymper i motsvarande mån medan vi samtidigt vet att ett slopande av kolet i Värtan (allt annat lika) faktiskt inte gör det.
    Men igen – det är inte fel att slopa kolet i Värtan i förtid (=innan prisutvecklingen på utsläppsrätter till sist ändå tvingar bort den), men ett sådant beslut kostar (precis som skrotande av utsläppsrätterna) fjärrvärmekunderna i Stockholm pengar och när man tvingar på medborgare och företag en extrakostnad gäller det att motivera besluten med korrekta, sakliga argument.

    Magnus

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s